Är det sant att våra tarmar kan kallas den andra hjärnan?
- hasandurna
- 12 apr. 2024
- 4 min läsning
Låt mig prata om ett ämne som det ständigt pratas om. Som alla andra populärt ämne finns mycket felaktig information om det. Dagens ämne handlar om bakterier som lever i våra tarmar och mage dvs i tarmfloran, samt deras påverkan på vår mentala hälsa.
En intressant egenskap hos tarmarna är att tarmen är ett organ som kan fatta beslut på egen hand, till skillnad från alla andra organ i kroppen. De är egen chef med andra ord.
Det enteriska nervsystemet (ENS) är det autonoma nervsystemet runt organ som tarmarna, magen, bukspottkörteln etc. Det fungerar oberoende av det centrala nervsystemet (CNS) och fattar sina egna beslut. ENS har ett betydande inflytande på det sympatiska och parasympatiska nervsystemet.
En av dess viktigaste funktioner är dess vitala roll för immunsystemet. ENS, ett system som innehåller 500 miljoner neuroner (nästan lika många som neuronerna i vår ryggmärg), utför många funktioner som informationsinsamling, muskelkontroll och snabba beslutsfattande.
De miljarder mikrober, dvs bakterier svampar parasiter med mera, lever med oss i våra tarmar. De delas in i två grupper; de goda och de onda. Vi vet att hälften av vår avföring består av dessa mikrober. Ta som ett exempel de bakterierna i koppen. Uppskattningsvis lever 500 olika arter av bakterier i vårt matsmältningssystem. De går upp till cirka 1 eller två 2 kilo. 99 procent av dessa bakterier består av 30 - 40 olika typer.
Som alla andra levande varelser, livnär bakterier sig på olika livsmedel. Vissa äter söta, vissa sura, vissa kött, vissa kolhydrater m.m. Att upprätthålla bakteriefloran på topp inom oss, är endast möjligt om våra näringskällor består av varierande kost. I början av 1800-talet undersökte en amerikansk läkare, William Beumont, sambandet mellan mag- och tarmfloran och mental hälsa. Under de senaste åren har detta ämne uppmärksammats inte bara av dietister och gastroentrologer utan även av psykiatriker. Bl a en ny forskning https://liu.se/nyhet/autism-och-adhd-kopplas-till-stord-tarmflora-mycket-tidigt-i-livet visar sambandet mellan autism och tarmfloran.
Nästan allt serotonin, som vi grovt kan kalla lyckohormonet, finns i mag- och tarmsystemet. Serotonin är en signalsubstans som ansvarar för att överföra elektriska signaler mellan nervceller (neuroner). Det styr tarmrörelser, hunger- och mättnadskänslor samt tillväxthastigheten. Den har visat sig att serotonin nivåer i kroppen påverkar depression, aggression eller tröghet, sexualdrift, sömn och stress.
Neurotransmittorer (som serotonin, dopamin, adrenalin) som utsöndras av vissa bakterier i våra tarmar och tarmfloran, överförs till hjärnan via nervceller. De påverkar i sin tur våra känslor, tankar och beteenden.
Oregelbundenheter i tarmfloran leder till skador på immunsystemet och därmed till en större mottaglighet för sjukdomar. Irritabel tarm (IBS) är ett bra exempel på sambandet mellan psykisk ohälsa och mage- och tarmfloran.
Vissa ämnen som passerar från tarmen till blodet och når hjärnan via blodkärlen, orsakar stress. Stress, å andra sidan, påverkar tarmen och magen negativt och minskar antalet goda bakterier i den floran. Detta skapar i slutändan känslor som smärta, ångest, rädsla hos oss.
Dagens vetenskap undersöker att hitta nya metoder för behandling av depression, autism och ADHD genom att öka eller minska vissa bakterie mängden i tarmfloran.
Det är dock inte korrekt att i onödan överdriva betydelsen av ENS och tarm- och magbakterier samt tro att psykologiska problem kan lösas enbart genom nyttiga matvanor. Vad framtida forskning kommer att visa naturligtvis vad är möjligt och inte möjligt att ändra genom att hitta nya typer av behandlingar.
Fram till dess bör man vara medveten om att äta nyttiga kost vanor och att ha sunda förhållande till mat och dryck är viktig. En god mag- och tarmhälsa är ett tillstånd som påverkar själva behandlingen positivt och påskyndar läkningsprocessen hos den sjuka. Vi vet att friska mag- och tarmfloran förebygger psykisk ohälsa samt hindrar massor med sjukdomar vilka enbart att rabbla deras namn gör den här texten himla långt och tråkig att läsa.
En typ av behandling som har fått stor spridning i dagens värld är transplantation av bakterieflora, dvs transportera avföring från en frisk person till en patienten. Behandlingen har visat stort framgång för vissa sjukdomar och tillstånd varför forskarna testar nya behandlings metoder.
Vad ska du göra för att få en frisk mage och ett friskt tarmflora?
Försök att äta fiberrik mat. Det dagliga behovet för en vuxen människa är cirka 30 - 40 gram. Det kan fås från frukt- och grönsaker samt från spannmål.
Fermenterade livsmedel som pickles, kefir, inlagda grönsaker samt resistens stärkelserikt mat som kokt potatis, bananer, kikärter, linser och övriga baljväxter. resistent stärkelse är också nyttiga mat för vår mage- och tarmfloran.
Håll din tallrik färgglad. Undvik med andra ord att äta monoton mat (bara bakverk, bara kött, bara grönsaker etc.). Försök att äta lite av varje.
Ha regelbundna fysiska aktiviteter under dagen. Den punkten egentligen är så viktigt så jag sparar mina idéer om detta till en annan artikel.
Var uppmärksam på din sömn och sömnvanor. Naturligtvis finns det ett samband mellan sömn och ENS. Ibland är det svårt att veta vilken är orsaken och vilken är konsekvensen. Ändå, försök att hitta fungerande sömnrutiner. Ibland behövs en sömnmedel och ibland inte.
Undvik att få i dig överdrivet skadligt nivåerna av sk onda och skadliga socker, antibiotika, hormonbehandlade / genmodifierade livsmedel och tillsatser.
Undvik överdriven alkohol, kaffe, te och kryddor i din vardag.
Stress ökar kortisolhalten i kroppen och dödar de nyttiga bakterierna. Försökt lära dig att hantera stress. Som jag nämnde tidigare så stress och panikattack går oftast hand i hand med varandra. https://www.aveniasamtal.se/post/finns-det-ett-samband-mellan-stress-och-panikattacker
Som jag nämnde ovan, se den här mekanismen och dess nytta i kroppen utan att överdriva eller underskatta funktionen. Då kommer du uppskatta den varierade och nyttiga kostens positiva påverkan hos dig.
Läs gärna mer i min bok om ämnet...
Mvh
Hasan Durna
コメント